The intention is to focus on the implementation of the tablet in preschools and how the intentions around the introduction of the tablet take shape in different preschools. The method is semi structured interviews where the respondents consist of 3 preschool directors and 6 teachers where the preschool directors work. This is a relevant subject to illustrate, as the tablet has become a tool in preschool where it seems to be different opinions about how it should be used. This study aims to understand how the implementation can take form in different preschools, what kind of similarities and differences we can see with the intentions of the tablet and if there is need of clarification on the workings of the tablets in preschools. The results show that the intentions around the introduction of the tablet in preschool look different in the preschools, and the implementation of this new technology starts in a small scale with help of photographing and videotaping.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet medundersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilkaskillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För attfå svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor,pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktygetoch få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sittarbete.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares inställning till att använda surfplattan i förskolan och hur användningen av surfplattan såg ut. Vidare var ambitionen att ta reda på om förskollärarnas inställning till surfplattan kunde påverka den pedagogiska miljön med surfplattan för barnen och på vilket sätt i så fall. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsinstrument. Intervjuer genomfördes med sju förskollärare på fyra förskolor. Alla förskolor hade tillgång till surfplatta i verksamheten, men endast en av förskolorna hade tillgång till Internet.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun. Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn på detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lärande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla är verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar på att lärarna upplever att barnen lär sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen än vad det hade gjorts om surfplattan inte hade använts.

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn på hur surfplattan används som verktyg och hjälpmedel i förskolans verksamhet och även ge en förståelse kring hur pedagogerna tänker kring surfplattan i förskolan. Frågeställningarna som besvaras i studien är på vilket sätt surfplattan används som ett hjälpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tänker pedagoger kring användningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ studie där sex pedagoger på fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas användning av surfplattan kan delas upp i två större användningsområden. Den första är barnens lärande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra är pedagogernas dokumentation av barnen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och barn förhåller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrågor vi ville få svar på var: Hur interagerar de medverkande vid användning av surfplattan samt hur förhåller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer på tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med fyra förskollärare.Genom hela vår studie har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet där begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fått stå i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nuläget oftast används under planerade aktiviteter där lärandet står i fokus. Två pedagoger uttryckte önskemål om att surfplattan alltid skulle finnas tillgänglig att användas fritt för barnen och inte endast då en pedagog har bestämt det.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare och barn använder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar på tre olika förskolor. Utifrån observationerna söktes även svar på följande forskningsfrågor: vilken roll har förskollärare i användningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur används surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollärare, en på varje förskola, för att besvara forskningsfrågan om hur förskollärare ser på surfplattans användning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som artefakt, interaktion och den närmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt används i den planerade verksamheten med fokus på barnens lärande.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd..

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med IKT, information- och kommunikations teknik, i förskolan. Syftet var även att undersöka om pedagogerna på något sätt skulle vilja utveckla arbetet med IKT. I denna studie riktas intresset in på surfplattor. Metoden som använts för att få svar på undersökningens frågeställningar är kvalitativa intervjuer, intervjuerna har genomförts med åtta pedagoger från två förskolor. I resultatet av studien blir det synligt att pedagogerna arbetar på olika sätt och att de har olika visioner om hur de vill utveckla arbetet med dessa surfplattor. Resultatet visar att alla medverkande pedagoger i studien använder surfplattan som ett verktyg för att utveckla barnens språk, det ser däremot olika ut bland pedagogerna hur den används till exempel för dokumentation och spel med mera.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F?5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender.Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolebarns användande av surfplattan, dels undersöks vilka lärandeprinciper som kan kopplas till detta användande dels vilka applikationer som erbjuds och används av barnen. Studien genomfördes på en förskola tillsammans med en grupp barn och deras förskollärare. För att besvara studiens forskningsfrågor, används videoobservation när barnen arbetar med surfplattan i en förskola, där en förskollärare specifikt hade ett intresse att arbeta med surfplattor. Det empiriska materialet består av sammanlagt två timmars videoobservationer. Videoobservationerna sammanställdes och analyserades utifrån tidigare forskning samt utifrån Gees (2005) lärandeprinciper. Resultatet visar att på denna förskola används surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. De applikationer på surfplattan som barnen erbjuds att spela på ska bland annat bidra till barnens språkliga utveckling samtidigt som det även finns en idé från förskolläraren om samarbete och turtagning mellan barnen i spelaktiviteterna.